Varför har man vänner?
Jo, jag ska förklara utan några missförstånd varför jag har mina.
En vän för mig, ska kunna finnas där för mig när jag mår dåligt. Dem ska förstå mig, respektera mig för den jag är och ingenting annat. Så jag själv vill att andra är mot mig, försöker jag så gott jag kan vara tillbaka. Det finns stunder då även jag kan göra bort mig eller vara sur/arg. Likaså kan mina vänner ha sådana dagar. Men är det inte då man behöver dem som mest? Jag väljer mina egna vänner med omsorg, det är inte bara den ena delen som ska tycka om den andra, man måste tycka om varandra! Oavsett utseende, kön eller vad det nu kan handlar om, så är huvudsaken att man trivs i varandras sällskap, kan prata med varandra oavsett och liknande. Jag blir lika mycket kär i mina killkompisar som jag blir i mina tjejkompisar, fattar ni vinkeln? Ni vet vad jag talar om.
Det är vad vänskap är för mig. PUNKT.
Jag håller helt och hållet med dig, så som du skriver, ska det vara. Det är liksom inte för inte att ordspråket "i nöden prövas vännnen" kom till, du finns där för mig, och jag finns ALLTID här för dig.. Sedan att det finns personer som kallar sig vänner och sedan helt plötsligt försvinner? vad är det egentligen, man hör varken bu eller bä ifrån dem. Min vän, jag ÄR och förblir gärna din vän tills döden skiljer oss åt? DU är min <3
Håller med dig till 100%!
Läs & kommentera gärna min blogg :)
det har du verkligen rätt i. vänner som får en att må dåligt kan man va utan=)
tvivla aldrig på att du är en vän!!!v Du är mer .....tack mitt hjärtgull""
