Vänner.
Någonstans djupt på insidan vet man hur många vänner man har. Dem behöver inte visa sig. Man kanske inte ens tror att man är vänner med dem, men dem dyker upp.. När man minst anar det dyker dem upp. Mår man då dåligt, dyker alla upp på samma gång.
Så älskad som jag känner mig nu, vet jag inte om jag har gjort på länge. Om man bortser från att bli älskad av en kille förstås.
Varför lägger man inte ner tid på de vänner man VET ATT MAN HAR? Varför ser man inte till att träffa dem, njuta av tiden liksom? Varför väljer man istället att göra annat, kanske till och med ingenting istället? Kanske för att man tycker att det blir för jobbigt. Jag vet inte.
Alla har vänner, många vänner!
Tack, Hanna för att du har hjälpt mig att inse det :) <3
Så älskad som jag känner mig nu, vet jag inte om jag har gjort på länge. Om man bortser från att bli älskad av en kille förstås.
Varför lägger man inte ner tid på de vänner man VET ATT MAN HAR? Varför ser man inte till att träffa dem, njuta av tiden liksom? Varför väljer man istället att göra annat, kanske till och med ingenting istället? Kanske för att man tycker att det blir för jobbigt. Jag vet inte.
Alla har vänner, många vänner!
Tack, Hanna för att du har hjälpt mig att inse det :) <3
Kommentarer
Postat av: Hanna
Ja det var så lite så.. jag insåg det pprecis själv
Trackback
