Fuck säger jag bara!

Igår var det fest hos Elaine. Var väl sådär, hade säkert varit roligare om man kände lite mer folk, men klart man visste vilka de flesta var.. Var ett tag sedan man drack nu, så.

Vet inte vad jag ska säga. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Eller hur jag känner. Allt är så mycket bara. Varför? Varför finns den? Åhh, den förstör så jävla mycket! Idag hade han inget val. Tvingade in honom i ambulansen, upp på båren.
Mamma säger att jag har varit med om alltför mycket i mitt liv för att vara så ung. Jag tror det är sant. Tänk om det bara hade funnits någon. Bara NÅGON att kunna prata med. Prata ut med. Som vet allting. Allting som har hänt, som jag varit med om. Som jag vet bara lyssnar på MIG. Dem behöver inte göra något, säga någonting särskilt. Ganska hålla med och säga något ibland. Det finns inte någon i hela världen som vet allting.Inte ens hälften vad jag har fått stå ut med. Det är ingen som vet, ingen som ens kan gissa sig till det. Människor pratar om små petitesser, saker som egentligen inte spelar någon så står roll. Men hade folk vetat.. Dem kanske hade mist en kompis, kanske en pojkvän eller liknanade. Men det spelar ingen roll. Man kan inte överväga att en sak är värre än en annan, men.. Vad jag har och får stå ut med är det ingen som vet. Utåt, är jag som vanligt. Innuti, är jag helt förkrossad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0