--> Ida

På lördagskvällen kom C hem och vi spelade buzz och annat med familjen. Hade riktigt dåligt samvete över att jag inte gick ut, eftersom folk hörde av sig i ett. Jag visste att detta var en helg då jag var tvungen att ta det lugnt, men tycker ändå det är såå tråkigt att behöva säga nej till saker och ting. Whatever, vid runt 12 åkte vi in till stan och åt på mcd med Tony. Träffade lite folk där, och åkte sedan hem. C skulle köra sin syster och dem efter krogen, så vi satt uppe ett bra tag, spelade guitar hero och sånt innan han åkte och jag lade mig. Vaknade tyvärr av att han skrattade väldigt högljutt över att MR H hade tappat någonting i affären. Haha. Pinsamt du? ;)

Vid 11 var det dags att gå upp, men jag var inte hemma förrän ganska sent ändå. En massa trubbel med bussar osv. Hur klarar man sig egentligen utan sitt fritidskort?

Mamma kom in till stan, och vi köpte med oss thaimat hem. Efter en dusch och icke påkomna glömda saker, åkte vi ner till Halland och lämnade av mig med all packning. Man kan tro att jag ska vara borta i en månad när jag är borta 5 dagar...

Gunnbritt lagade massa god mat, och lade mig mätt och belåten ganska sent.

När jag kommer fram till min APU-plats på morgonen var det första jag mötte en död häst. Lite ovanlig syn kan man tycka... Det högdräktiga stoet hade fölat, och inte klarat sig genom fölningen. Fölet hade legat fel och veterinär fick tillkallas. Fölningen hade tagit en tid för att de var tvungna att fixa till fölets position. Stoet hade haft enorma smärtor och spruckit riktigt mycket. Detta var en fölning som hon hade klarat sig igenom, om det inte varit så att hon krystat så hårt att tarmarna följde med ut. Nu kan jag tala om att en häst har fruktansvärt många meter tarmar (bara en av tarmarna är 30 m). De var ju tvungna att mjölka ur stoets råmjölk att ge till fölet eftersom det är så pass viktigt att fölet får i sig det, men de hann inte så långt. Trots att stoet hade fått väldigt mycket smärtstillande, var hon nästan till hälften död. Som god mamma som hon är, gnäggade hon efter sitt föl ända tills hon inte hade några krafter kvar och blev skjuten en bit från stallet med alla tarmarna släpande efter henne.

Dagen blev självklart lite ovanlig. Fölet levde, och den behöver flaskmatas några gånger i timmen. Det kräver mycket tid och tålamod, då fölet inte var speciellt stark. Blod skulle skrubbas bort från stallgolv, väggar osv. Även efter att hästen hämtades skulle vi göra rent där hästen hade legat. Det är inte lite blod en häst har i kroppen. För er som inte vet är man tvungen att först skjuta hästen. Den trillar då ihop och fastän inga signaler i kroppen fungerar, "lever" den fortfarande. Därför gör man ett snitt i halsen och skär av pulsådern som dessutom sitter en bit in i halsen. Detta för att tömma hästen på blod.

När stoet fortfarande inte var hämtat, fick vi kolla och gå igenom det döda stoet. Kolla och röra tarmar, efterbörd, livmoder osv. Dessutom ser man rakt in i hästens hals, så vi pillade lite på foderstrupe mm. Detta var ingen trevlig syn kan jag meddela...

Efter att jag slutat åkte vi in till Varberg och bytte lite kläder på HM. Det var menat att vi skulle åka och hälsa på Emma en stund, ta en fika och så. Men jag blev kvar där i några timmar. Riktigt, riktigt kul att träffa henne igen. Det var ju såå länge sedan. Vi bestämde en massa saker, och som det verkar kommer vi nog träffas en hel del på sommaren. Jag kommer ju trotts allt vara i Varberg minst 7 veckor i sommar :)

Gunnbritt kom igen på kvällen och vi åkte hem. Vi åt god mat och väntade på att Hans skulle komma hem från hans jobb som pilot. Världens underbaraste man, har så många minnen från honom.

Jonna, ett föl bör resa sig mellan 30-60 min. Men ingen större fara om det tar 1½ timme. Dessutom ska man oftast ut och longera ev. släppa lös stoet på ett inhägnat område tex. manege eller paddock efter fölning, vilket ska vara bra. Däremot borde det inte ta mer än 3-4 timmar, som i "erat" fall var runt 7-8 timmar, vilket är aningen för lång tid.