Ensam.
Sitter helt ensam på mitt rum nu. Kan man tänka sig hur skönt det kan vara.. Kommer faktiskt inte riktigt ihåg när det var sist, kan inte komma ihåg att jag varit själv ett dugg på flera, flera månader. Jag överdriver inte. Det var vääldigt länge sedan jag satt själv på mitt rum och bara var, utan någon annan. Inte ens när jag ska hämta/lämna böcker i mitt rum efter en ny lektion, är jag själv. Inte innan jag ska in i duschen, inte efter. Att göra sig iordning själv efter en dusch är.. ovanligt? Att vara själv hemma på helgerna är ett minne blott. Endast på nätterna är jag själv, och knappt det heller längre. Ska man vara glad över att vara ensam ibland, eller tänker jag bara konstigt? Att ha och vara med vänner är GULD värt, men ska man aldrig få någon tid över för sig själv? Att bara få VARA, och veta att man bara är själv utan att någon stör? Bara ibland. Kanske någon timma i veckan räcker..
Kommentarer
Trackback
