Otursfötter
Åh, jag vaknade senare än vad jag trodde att jag skulle göra idag. Hm, jag måste komma igång med mitt liv på ett eller annat sätt innan skolan börjar känner jag. Kanske borde börja ställa klockan varje morgon istället.
Och dessutom känns min fot så oerhört mycket bättre nu än för en dryg vecka sedan. Jag går inte och haltar och ser ut som I-I längre (Invalid-Ida) utan det börjar tygla sig! Jag är fortfarande lite svullen, men det struntar jag i. Jag går fortfarande med min stödstrumpa på mig, snyggt.. Tänk vilken otur jag har egentligen. När vi var i Ayia napa för ett halvår sedan, (och jag var full, igen..) och jag fick en glasbit i foten som splittrade sig och jag hade massa glassplitter i hälen. Efter ett läkarbesök där han använde kniv, pincett och förstoringsglas som enda hjälpmedel medan stoora fiskar i ett akvarium simmade runt och stirrade på mig, fick jag gå runt med en stödstrumpa över hälen hela tiden. Tror ni det var lätt på stranden när man inte fick få någon sand däri? Nepp, vi provade en gång. Sedan fick det allt bli poolen! (Nej, vi badade inte i klamydiapoolen, vi använde duscharna.)
Jag ska väl inte behöva berätta för er att jag fortfarande inte fått tillbaka all min känsel i mina tår pga höga klackar på andra foten sedan liseberg för två veckor sedan?
