--> Ida

igår kom josse hem till mig, och vi var ute och gick. vi gick också fel, vilket resulterade att vi var ute och gick i 2½ timma. men vi tog det ganska lugnt, fan vi blev trötta..
sedan åkte jag hem till sofie på eftermiddagen/kvällen och pratade med henne. man har alltid någonting som inte står rätt till, och i mitt fall igår när jag kom dit kändes det fruktansvärt.
åkte sedan hem jättesnabbt och sedan vidare till hjärtat. och... jag är så glad att jag har honom. jag sa inte mycket igår, det var tyst, han bara låg och höll om mig. det kändes som att han, trots hans egna problem, delade med sig av sin energi till mig.

imorse började jag gråta så fort han hade lämnat mig. jag har så mycket på insidan, så mycket som hänt, som jag måste bära med mig, att bägaren har runnit över och allt känns hopplöst. jag ska inte beklaga mig överhuvudtaget, eftersom jag omöjligen kan dela med mig vad som händer inuti mig just nu.
så fort han kommit hem igen, mådde jag genast bättre. han lagade mig lite mat efter att vi varit ute en stund. sedan låg vi och kollade film och bara myste hela dagen.
känns ovärt att åka ifrån honom när jag ändå bara blir ledsen. jag glömmer av, märker knappt av att jag mår dåligt när han är i min närhet. men nu känns allt lika hopplöst igen. kan jag inte få försvinna för ett tag..?