--> Ida

Idag är jag lite rädd. Jag ska för första gången på några år ta ett blodprov i armen. Det har nämligen varit så att jag de senaste gångerna läs sedan jag var liten.. slagit till de sköterskorna som försökt sticka mig. Det spelar ingen roll om jag får bedövning eller inte, det funkar inte. Därför har jag på senare år fått ta stick i fingret istället, och dem har fått pressa ut massa blod på det sättet. Dem tycker inte det är något speciellt bra alternativ, och det vet jag.

Det hela började när jag var  liten och skulle göra ett blodprov i armen. Jag har knappt några synliga blodkärl, och dem fick sticka mig flera gånger. Till slut började hon liksom gräva runt med nålen i armen på mig, för att leta upp något blodkärl som inte verkade finnas. Jag grät helt hysteriskt.

Men idag.. Då är dagen då jag borde ha växt upp och kan sköta det här på egen hand (och alltså inte ha en mamma som är fly förbannad för att jag slagit till sköterskorna och "larvar" mig). Jag har väntat på den här undersökningen länge nu, och jag tänker inte tönta mig. Jag ska gå dit i tid, ta emla och sedan låtsas som om det inte vore någonting i världen.

Jag klarar det här.